Analogt till digitalt eller tvärtom.......................

I dag den 8 mars vill jag fira min farmor på Internationella kvinnodagen.

Min farmor tillhör de kvinnor som fick slita hårt hela sitt liv.
Det är min pappa den lille gossen. Han var född 1915.
Det fanns tio barn i den familjen där de var så fattiga så
de hade ont om mat för det mesta, har en faster berättat för mig.
De brukade spara brödbitar så min far skulle bli mätt då han
var yngst.
Min farfar lade en hel del pengar på sprit som brukligt var.
Han var eldare på Hässleholm verkstäder och där skulle firas
varje lördag.

Jag tänker ofta på min farmor som avled när jag var fyra år
så jag minns inte henne så därför är jag så glad för dessa
underbara bilder.

Jag har funderat på hur kunde de ha råd gå till fotografen?

Jag önskar er alla en bra lördag för det är kanske inte
full storm överallt som vi har nu.

Gun-Inger

2019-03-08 21:21   Dubbelolle

Oj vilka starka o viktiga bilder, ja detta var inte så länge sen, och superiet var så otroligt utbrett bland männen, dom stod väl inte ut, men det fick kvinnorna göra, oftast dubbelt upp, det var en jäkla tid helt enkelt! Härligt du har dom bilderna! Kram, LO

2019-03-09 05:35   Canalog

Helt rätt Gun-Inger! Jag vill gärna fira med och fira alla far- och mormödrar!

Jag hade också en mycket fin relation till min farmor - min egen mamma var sjuk och inlagd på lasarettet under en längre tid när jag var liten, ,ca 2-3 år, så jag jag bodde då hos "Hammo" på landet tills min mor tillfrisknat igen!.

Sedan dess hade jag under alla år - inte minst på slutet 50- början av 60-talet då jag gick på högstadiet - en mycket bra och nära kontakt med henne. Farmor bodde nära Östbergsskolan på Frösön och närhelst jag inte ville ha maten på skolbespisningen, gick jag bara 500 m hem till farmor som snabbt lagade till det jag hellre ville äta till lunch! Medan jag väntade!

MIn farmor blev 94 år - jag var 46 år när hon dog 1993 efter ett långt strävsamt liv, och jag saknar henne mycket!
/B!