Analogt till digitalt eller tvärtom.......................

Spontana tankar som inte är förutbestämda.

Om kropp och själ en påbörjad bok

  Det är längesedan jag höll på med min bok om kropp och själ. 
  Den skulle tillägnas alla de kroppsläkare som behandlade mig
illa när jag hade min depression. Jag blev bland annat utkastad
flertal gånger från akuten när jag hade gallsten.
  De påstod det var psykosomatiskt; jag hittade på smärtorna.

 

 

 

  Om jag skulle ge ut boken i dag är jag inte säker på det kommer bli samma bilder 
samt text. 
  Den kom till för att jag bearbetade min förnedring som blev som ett hat. Att hata 
är det sämsta någon kan göra för det drabbar mest den som bär hatet inom sig.

Jag undrar just nu varför jag gjorde denna blogg? Det går inte få svar på alla frågor. 

 

Inlagt 2017-01-08 23:18 | Läst 2492 ggr. | Permalink
Att man kan behandla någon som du beskriver, som är i behov av hjälp, det är förfärligt!
Hoppas att du ser annorlunda och mera positivt på dej själv numera.
Bild och text kan vara både djupt personligt och ändå allmängiltigt, speciellt bilden med taggtråden är jättestark tillsammans med texten till!!
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2017-01-10 22:12
Det var tre yngre kvinnliga läkare som saknade helt utbildning inom psykiatri
helt klart...
blev osäkra när de inte kunde ställa diagnos för smärtorna satt i ryggen som
en kniv högg och högg när anfallet kom..
Efter besök hos nio läkare opererade den tionde en docent.
Jag fick stenen så jag har en äcklig bild av den.
Gun-Inger.
Hej GIA, utifrån finns nog inga svar att vänta, däremot har vi fler svar inom oss själva än vi först tror, åtminstone är det min erfarenhet. Men det tar tid. Själv vet jag att jag ofta skriver för att jag mår bra av det själv - både att få dela det som är bra så klart, men det hjälper också att få dela det som är tungt. Och när jag läser någon om delar både det som är bra och det som inte är bra känner jag att jag kommer närmare den personen. Trevlig måndag själv, kram!/ Björn
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2017-01-10 22:20
Det är så många som varit på resa i min farkost...överallt möter jag dessa som
ofta inte vågar prata om psyket ...däremot är väder samt kroppssjukdomar säkra
ämnen prata om..
Är nu fyra år sedan jag tog min sista Xanor så det känns bra klara mig utan
denna narkotiska medicin som var vanebildande.
Skriva skriva är det första råd jag fick av min fantastiska psykolog.
Du kan läsa vad jag skrev till Ann-Sophie om gallstenen den kostade vården mycket.
Hälsningar
Gun-Inger.
Lukas 23:34.
Jag tror de människor som gjorde dig illa inte själv mådde bra. Antingen var de inte intresserade/ alt vantrivdes i sina jobb, eller var de upptagna av någon självömkan/ alt hade vanställt förstorad självbild.
Det finns också olika huvudskäl att ha vit rock; en del har det för att de är intresserade av att hjälpa, andra för att vifta med som imponeringsfaktor.
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2017-01-10 22:28
Visst det var tre unga kvinnliga läkare utan kunskaper om psyket som
de ofta saknar nuförtiden tiden tyvärr..
Du kan läsa om min dyra gallsten ovan hos Ann-Sophie.
Tur det drabbade mig som hade underbar psykolog samt psykiatriker
som jag helt kunde överlämna mig till.
Visst var det tungt ändå när jag med tårar rinnande vandrade mot hemmet
Gun-Inger
Jag tycker att du skall försöka slutföra ditt projekt och på något sätt ge ut boken, det är viktigt att sånt här kommer fram, kanske kan det bidra till en förändring, du vet dom som delvis eller helt saknar empati eller av andra själ befinner sig på fel plats dom kommer alltid att finnas där. Jag har själv jobbat ett arbetsliv i vården och vet hur viktigt det är att bemöta människan med respekt. Och hatat har jag aldrig gjort fastän fröet har funnits där många gånger, jag har förlåtit och gått vidare, det är bäst så.
🙂
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2017-01-10 22:33
Tack för sitt råd ....funderar på det med boken.
Går ge ut numera på eget förlag.
Hoppas du vill läsa mina svar ovan så får du veta mer om
denna tid med gallstenen...jag är opererad fjorton
gånger sedan jag föll ihop 1999...så går det ofta
för "det duktiga barnet" som aldrig fick vara barn.
Ha det bra
Gun-inger
Det är sorgligt att höra hur du blivit misstrodd och avfärdad på det sätt du beskriver. Jag jobbar inom vården och har jobbat inom psykiatrin och med psykiskt sjuka även utanför psykiatrin. För mig var det de bästa jobben för man fick så mycket tillbaka; det ingick så mycket kommunikation och empati i arbetet. Det sagt, så såg jag också personal som jag inte tyckte hade rätt förhållningssätt men man tycker ju att läkarna borde ha bättre förståelse och inlevelseförmåga, men så är nog inte alltid fallet. Du är säkert inte ensam om att ha blivit behandlad så här. Det är ju ett övergrepp. Jag har varit med om en situation där en psykotisk person nekades att komma in på psykakuten, vilket fick allvarliga konsekvenser. Att bearbeta och kommunicera smärtan är bra och jag hoppas att du på något sätt kan få upprättelse, hur det nu än kan ske. Att göra färdigt ditt projekt kan vara en del i det. mvh Johan
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2017-01-10 22:47
Jag hoppas du vill läsa ovan vad jag skrivit om gallstenen.
När jag ramlat ihop på mitt skrivbord 1999 var det bästa som hände mig när jag
fick vara inlåst på psyket PIVA i Kristianstad då bestämde jag själv om jag
Ville träffa någon. Alla var så underbara mot mig. Du kan allt om vården där.
Jag har skrivit mycket om den tiden som var som en farkost med olika besättning
såväl som passagerare. Det var där jag blev så livserfaren.
Borde göra denna bok för den kan hjälpa många även 2017.
Vi har inte kommit långt ännu när det gäller psyket tyvärr.
Min psykolog har slutat arbeta så hon ville vi skulle bli vänner vilket vi nu är sedan 2010.
Hon bor i Köpenhamn så vi träffas ofta där den varma årstiden.
Jag har det nu så bra på alla sätt med min livskamrat Jonen min.
Han är också fotograf men tar inte bilder digitalt . Han har sysslat mycket med ädelförfarandet.
Är alltså konstnärlig till max..
Ha det bra
Gun-inger
Gör ont att läsa vad du skriver. Vad du måste lidit. Vad dumma och okänsliga vi är mot varandra ibland. Dumma dumma de som inte kunde lyssna på dig då. Och hur sant du skriver om hatet...att det också drabbar bäraren av hatet, men det är bara klok erfarenhet som märker det.
Finns det något sätt du kan slutföra projektet på?
Jag tänker att det finns ett antal personer som jobbar med människor som kan lära sig av din och andras liknande berättelser.
Min bästa vän fick bli en sådan lärare under sin cancerbehandling.. Berätta om hur hon kände inför olika bemötanden och vad som var viktigt för henne. Det handlade helt och hållet om att bemötandet var A och O
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2017-01-10 23:04
Hoppas du vill läsa ovan om gallstenen så får du veta mer dessa unga kvinnor till läkare
samt hur dyr gallstenen blev för vården. Jag funderar på göra färdigt boken som hjälp
till såväl läkare som patienter.
Jag har varit med om värre saker då en stygg sjuksköterska .....som var stygg mot många äldre...
gjorde så jag fick gå i snö utan skor mellan två hus inom sjukhusområdet i Kristianstad efter
att ett operationsår gått upp så jag kom in i ambulans dagen före detta hände.
Hon är anmäld och jag fick ersättning från Patientsnämnden.
Så är livet ibland men nu har jag det bra.
Hälsar
Gun -Inger
Hej Gun-Inger,
gillar att du är tillbaka här på FS. Jag har saknat dej och funderat hur du mår. Du är stark som förmår att bearbeta det elände du råkat ut för.
Hälsningar Lena
Svar från Gun-Inger Arvidsson 2017-01-10 23:12
Hej Lena jag har många gånger saknat alla er här på FS men förmådde mig
Inte börja här igen...trädgården tog mycket tid då Jonen inte orkar vara där som förr...sedan tog boken mer tid än jag tänkt mig...var mycket arbete med de gamla bilderna...
Nu ser jag fram mot vara här ...fara ut i världen såväl som se kreativa bilder..
Hittade en ny fotograf som bor i Thailand som jag måste följa han
traskar omkring med munkar...häftigt..
Ha det nu gott på alla sätt
Gun-Inger. Har du tid o lust kan du läsa ovan om det som hände mig.



(Visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?