Analogt till digitalt eller tvärtom.......................
Nu har jag tagit farväl av Padjelanta ...............
Nu har jag bestämt mig att ta farväl av vandringen i Padjelanta som jag gjorde 1985. Innan dess vill jag visa några bilder och skriva ner lite vad jag minns.
Det gick en buss från Murjek (åkte tåg från Stockholm till Murjek) till Kvikkjokk där leden börjar.
Kvikkjokk ligger vackert mellan fjäll och vatten. Det som jag tyckte mest om var
denna klockstapel av spån med sin vackra spira.
Det var jag och min man som gjorde denna vandring. Vi började i skogsland som inte är det mest mysiga vandra i. Jag tycker mer om dalgångar som är lätta att ta sig fram i.
I fjärran syntes berg men vi vandrade fram bland blommor och
olika små tjärnar som det fanns gott om.
När vi vandrat ungefär en halv dag brukar vi börja leta efter en bra tältplats. Det som är viktigt är att där är nära till vatten.
Ett annat nattlogi kan vara en samekåta. Inte alltid så lätt hitta en som hyrs ut då samerna på sommaren bor i de flesta.
Något som är lätt ta farväl är dessa hemska broar som inte alltid har skyddsnätet helt. Det skall jag erkänna att jag är så rädd för att gå över så ibland klarar jag det inte.
Ibland är turen med mig så där finns en bro som är stadigare i sin konstruktion.
Denna samekyrka låg så vackert uppe på en fjällkant. Solen smekte sina sista strålar den dagen ner över en sameby.
Det är ett måste för mig få sitta ner på ett renskinn och meditera uppleva tystnaden.
____________________________
Nu lämnar jag Padjelanta som jag enbart vandrat en gång i. Vi vandrade aldrig in i Sarek vilket säkert skulle varit en härlig upplevelse.
__________________
Önskar er alla en underbar söndag i vårens tecken.
Gun-Inger
Javisst en fanns förstås, den som förbinder 2 delar av Sarek. Utan den kommer man inte över jokken.
Fina bilder gör att jag längtar till fjälls.
Blir lite nyfiken, hur gjorde du då du inte vågade gå över de där broarna.
Du kanske gjorde som en i vårt sällskap gjorde då vi vandrade i Nepal. Hon var höjdrädd och då vi kom till en bro där så tog hon ena handen på räcket och den andra för ögonen och gick. Jag förundrades över att hon vågade det för det var inte alltid som alla plankor eller brädbitar var kvar i de broarna.
Hoppas att du får en underbar Söndag!
Kramis!
Nya Kyrkkåtan blev invigd 1971 jag tog bilder 1972 då var den bara ett år gammal.
Njunjes fjällhemman som man går förbi är ett fint ställe./blj
Har nu rensat ut och kastat såväl svartvita filmerna som alla diabilderna. Jag måste göra det för att få inre ro. Jag känner att det är ingen som har glädje av mina vandringsbilder mer än ni som är fotointresserade samt ni som själv vandrat i fjällen. Det är så stort att jag har fått göra det medan jag kunde.
Därför älskar jag verkligen se bilder från vår fjällvärld men jag gillar också att se alla era bilder och läsa när ni skriver Blogg. Att jag inte varit inne just nu beror på att det är mycket i trädgården på grund av den sena våren. I kväll är det kallt igen så jag frös om händerna.
Önskar allt det bästa som finns för var och en av er.
Ha det gott
Gun-Inger